Har precis läst ut "Som om ingenting" av Katarina von Bredow. Det var som att återuppelva sina egna känslor man hade som 15 åring. Varje ord var som skrivet precis ur mitt egna liv. Åkte bakåt i tiden och mindes hur det var - hopp, kärlek, förtvivlan och sorg. Allt på en och samma gång.

Som 15 åring träffade jag på en 19 år äldre man på en sajt på nätet. Han vände upp och ner på hela min värld. Jag föll pladask för alla hans underbara ord. Bara att det var ju ett problem - han var gift och hade två barn. Så den tiden jag var alldeles betuttad i honom var jag ena stunden alldeles överlycklig och jättekär och sen andra stunder grät jag och kände mig så otroligt olycklig. Jag kunde ju inte prata med honom när jag ville utan det var ju när han hade tid och inte var med familjen. Varje sms, telefonsamtal, mejl eller bild gav mig ännu mera hopp och kärlek men sen sjönk hoppet och förtvivlan steg för varje tyst dag som gick utan något livstecken från honom. Trots att jag visste precis vad jag hade gett mig in på - jag skulle vara den andra kvinnan.

Så när jag satt och läste boken hade jag hjärtat i halsgropen och kände med hela kroppen att det där är ju jag. Varenda känsla och tanke hade jag själv känt och tänkt. Helt jävla otroligt! Den boken var så jävla bra. Författaren har verkligen lyckats att fånga allt det där som en tjej upplever när hon blir förälskad i en gift/upptagen äldre man.

Det var längesen jag läste en sån bra bok och som verkligen naglade fast mig. Jag sträckläste den och jag kunde verkligen inte lägga den ifrån mig. Det var även längesen som jag hittade en bok som jag kunde känna igen mig i så mycket.

Katarina von Bredow är den bästa ungdomsboksförfattaren jag har stött på. Har tre av hennes böcker och direkt efter att jag läst ut denna boken beställde jag resten som hon har gett ut - fyra stycken är dem. Längtar så tills dem kommer hem så att jag kan slänga mig rakt ut i böckernas värld igen.

Betyg: 5+